~Mina tankar - Min historia~

Just nu svävar nog min lilla tjej på moln! :)

Igår eftermiddag kom hennes älskade kusiner Tiblis och Fabla (Filip och Fabian).
Hon busade med dom hela kvällen och det bästa av allt va att dom skulle ju sova kvar. Vid 7.15 i morse när Natalie vaknade skulle hon genast gå och väcka dom. Men jag lyckades få henne att låta bli så dom fick sova en stund till.

8.30 va lyckan total när hon äntligen fick smyga upp och väcka dom!
Nu har vi ätit frukost och Natalie som älskar att skala ägg kunde nu helt plötsligt inte det. Hon tog ett ägg och gav det direkt till Filip.
-Tiblis skala ägg! sa hon och såg finurlig ut! Snälla som dom är killarna gör dom ju allt lilla prinsessan vill! ;)

Tror att kärleken är ömsesidig bland kusinerna!



Tiblis = Filip



Fabla = Fabian

Åhh vad jag tycker att det är roligt att komma in på bloggen och se att någon kommenterat! Det typ spritter i kroppen för jag blir så nyfiken på vad ni skrivit!
Tack alla ni som kommenterar. Även tack till er andra som vill komma och kika på vad som händer i mitt liv.

Har jag ett spännande liv måntro?

Natalie har haft nåt konstigt med sina ögon den här veckan.
I måndags när vi kom hem från Molly, Therese och Aron och barnen hade sovit middag så vaknade Natalie med ett kletigt och svullet öga. Min tanke va direkt ögoninflammation eller nåt. Så för att inte smitta nån så fick hon vara hemma från dagis i tisdags. Men under tisdagen så vart ögat bra igen.
Pratade med dagis och sa att hon skulle komma igår onsdag.
Men när hon vaknade i går morse så va andra ögat kletigt, rött och svullet. *suck* Ringde dagis och sa att hon fick vara hemma resten av veckan också. Men så idag är hon bra igen.

Nån som vet om det finns nån superdupersnabb infektion eller nåt? ;)

Tycker ju att det är bra märkligt.
Fast hon är ju frisk i alla fall och det är huvudsaken!

I alla mina 29 år har jag varit i detta hus!



Min mormor och morfar bodde där under min uppväxt och när dom gick bort köpte min bror huset.
Men nu har saker och ting förändrats och det är dax att sälja huset.
Det gör ont i mig faktiskt, men det är ju inte jag som bestämmer. Kommer bara att kännas väldigt konstigt att det inte tillhör våran familj längre.

Jag hoppas verkligen att det är någon jag känner som köper det. Så jag kan få komma dit och hälsa på ibland! :)

Vill ni kika på mera bilder så gå in på den här länken!

I söndags fyllde min älskade farmor 92 år!
Veckan innan hjälpte vi henne att flytta. Hon har äntligen fått plats på ett äldreboende.

Då vi måste tömma hennes lägenhet så har jag fått lite saker.
Bland annat denna fåtölj som passar utmärkt i hörnet i vardagsrummet!

Önkar att jag hittar en till likadan. Den är sjukt skön att sitta i och det vore fint med två fåtöljer och ett litet bord!

              

Tiden går för fort!
Känns som att jag säger det jämt. Men det är faktiskt så.

Mitt lilla troll vart 10 månader i lördags. Så idag va vi och vägde och mätte.
Han va 76,5 cm lång och vägde 9365 g!

Liiite större än sin syster är han allt.
När hon va 10 ånader va hon 72 lång och vägde 8195.

Det skiljer 1,5 år mellan dom, men bara 3 månader i storlek. Natalie va 13 månader när hon va så som Fred är nu. :)

Dessutom har dom nu samma storlek på blöjor! Och de kläderna jag plockade ur Natalies garderob i höstas/vintras kan Fred ha nu. GALET!!!
 
                                

Natalie har blivit intresserad av att räkna.

I morse hittade hon ett paket med Mariekex. Hällde ut halva paketet på bordet och började räkna!

- En, två, fyra, etta, åtta, nio!

Hon vart jätteglad över att hon kunde räkna så långt! ;)
Lät så himla gulligt! 
                
                                      

I måndags va vi ner och hälsade på Natalies bästa vän Molly, hennes mamma Therese och lillebror Aron.
Molly och Natalie hoppade på studsmattan och jag och Therese satt och pratade lite medans Aron fick mat. Efter en stund märker jag att det är helt tyst från studsmattan.
Går och tittar, men det är inga tjejer där. Tänker att dom kanske är på andra sidan huset eller inne. Men nej, dom va inte där heller.
Nu kan jag säga att jag fått lite smått panik!

Med Fred på armen sprang jag ett varv runt kvarteret och ropde efter tjejerna - inget svar!

Kommer tillbaka hem till Therese och ger henne Fred. Hon stoppar ner killarna i vagnen och jag tar bilen för att åka och leta.
Mina tankar är nu att dom blivit bortförda eller drunknat i diket som är en bit bort, men jag såg ju dom inte där..

Åkte i alla fall nu åt andra hållet mot nästa kvarter. Huvet går som en propeller och jag vill bara gråta!
Vart sjutton har våra älskade tjejer tagit vägen?

Efter en stund ser jag att det står en bil längs vägkanten på en gata längre bort. Den står precis utanför ett hus så först tänkte jag att den hälsade på där i huset. Men sen ser jag en farbror som tittar sig omkring och sen ser jag också en rosa liten keps! BARNEN!!!!

Åker i racerfart till mannen vid bilen. Ser då att det står ytterligare en man där.
Vart nu lite lugnare då jag såg tjejerna, men är väldigt upprörd.

Stannar bilen och frågar tjejerna vart sjutton dom gör där?

Mannen i bilen hade sett tjejerna vid korsningen och tyckt att dom va lite för små för att gå själva! Så han hade åkt ett varv runt kvarteret och sedan sett att tjejerna fortsatt att gå så då hade han stoppat dom. Tack och lov!!!
Tjejerna hade då sagt till honom att dom skulle gå till lekparken.

Hur kommer dom på såna tankar när dom bara är 2,5 år?

Jag tackade mannen så mycket för all hjälp, kastade in tjejerna i bilen och åkte tillbaka hem till Therese.
Gissa om tjejerna fick en rejäl utskällning när vi kom tillbaka!
Både jag och Therese kokade, men va nog mest rädd och orolig. Inte spreciellt arg. Den känslan vart undantryckt av de andra!

Jösses säger jag bara!

Har nog aldrig blivit så rädd av något som rört barnen tidigare.
Men är så glad över att det finns fina människor som tänker som mannen i bilen.

Jag och Therese kom fram till att i tonåren när dom blir som värst så låser vi in dom här hemma. Då kan man inte smita iväg hur som helst! :)

Jösses va tiden går fort.
Tycker inte att det va allt för länge sen jag skrev här, men det va ju skitlänge sen igen...
Men några tappra riddare har jag kvar som väntar på att jag skriver! Trevligt!

Har hänt en hel del faktiskt!

Men nu ska jag laga lite mat, så jag försöker sätta mig och skriva lite antingen ikväll eller imorgon bitti. Beror på vad jag hittar på här hemma!

Har lust att ge er en massa bilder. Men tycker det är lite jobbigt att föra över till dator och sen ladda upp här. Kan ju skicka mms bilder, men det känns lite tråkigt. Dyrt blir det också...
Men lovar att försöka bättra mig!